ankar

See also: āṅkär and ānkaŗ

Swedish

Noun

ankar n

1. anchor; Contraction of ankare.
   • 1944, Martin Nilsson, Nordsjön, song popularized by singer Harry Brandelius

     Men det är skönt när man får lätta ankar. Och sticka ut på böljorna de blå.

     But it feels great when one can lift the anchor. And get out on the blue waves.

Usage notes

Only used in certain expressions, such as lätta ankar.

Anagrams

• kanar, rakan, ranka