beklaga

Definition from Wiktionary, the free dictionary
Jump to: navigation, search

Swedish[edit]

Etymology[edit]

be- +‎ klaga

Verb[edit]

beklaga (present beklagar, preterite beklagade, supine beklagat, imperative beklaga)

  1. to regret, to be sorry
    jag beklagar att jag är försenad
    I'm sorry I'm late

Conjugation[edit]