Jump to content

självsvåldighet

From Wiktionary, the free dictionary

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From självsvåldig +‎ -het.

Noun

[edit]

självsvåldighet c

  1. self-willedness

Declension

[edit]
Declension of självsvåldighet
nominative genitive
singular indefinite självsvåldighet självsvåldighets
definite självsvåldigheten självsvåldighetens
plural indefinite självsvåldigheter självsvåldigheters
definite självsvåldigheterna självsvåldigheternas
[edit]

Further reading

[edit]