hövitsman

Swedish

Etymology

From Old Swedish høvitzman, probably from older huvuþsmaþer, from Middle Low German hövetsman. Doublet of huvudman. Compare Icelandic höfuðsmaður, German Hauptmann, English headsman. See also hövding.

Noun

hövitsman c

1. (historical) commander-in-chief

Declension

Declension of hövitsman
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	hövitsman	hövitsmannen	hövitsmän	hövitsmännen
Genitive	hövitsmans	hövitsmannens	hövitsmäns	hövitsmännens

Derived terms

• rikshövitsman

References

• hövitsman in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• hövitsman in Svensk ordbok (SO)
• hövitsman in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• hövitsman in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
• hovuds man in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 1: A-L