bränning

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish[edit]

Etymology 1[edit]

Noun[edit]

bränning c

  1. (often in the plural) a breaker (wave breaking into foam (indicating an underwater hazard)), surf
Declension[edit]
Declension of bränning 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative bränning bränningen bränningar bränningarna
Genitive brännings bränningens bränningars bränningarnas

Etymology 2[edit]

bränna (burn) +‎ -ning (-ing)

Noun[edit]

bränning c

  1. burning
Declension[edit]
Declension of bränning 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative bränning bränningen bränningar bränningarna
Genitive brännings bränningens bränningars bränningarnas

References[edit]