förhandla

See also: forhandla

Swedish

Etymology

för- +‎ handla

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Verb

förhandla (present förhandlar, preterite förhandlade, supine förhandlat, imperative förhandla)

1. (intransitive) to negotiate (confer to reach an agreement), to bargain

Conjugation

Conjugation of förhandla (weak)

	Active		Passive
Infinitive	förhandla		förhandlas
Supine	förhandlat		förhandlats
Imperative	förhandla		—
Imper. plural1	förhandlen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förhandlar	förhandlade	förhandlas	förhandlades
Ind. plural1	förhandla	förhandlade	förhandlas	förhandlades
Subjunctive2	förhandle	förhandlade	förhandles	förhandlades
	Participles
Present participle	förhandlande
Past participle	förhandlad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• köpslå

Related terms

• bortförhandla
• förhandlare
• förhandling
• framförhandla
• löneförhandla
• omförhandla

Further reading

• förhandla in Svensk ordbok.