kväljning

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

kvälja +‎ -ning

Noun

[edit]

kväljning c

  1. retching
    Jag har inte kräkts, men jag har haft kväljningar.
    I haven't vomited but I've had retchings.

Declension

[edit]
Declension of kväljning 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative kväljning kväljningen kväljningar kväljningarna
Genitive kväljnings kväljningens kväljningars kväljningarnas
[edit]