tillfråga

Swedish

till (“to”) +‎ fråga (“ask”)

tillfråga (present tillfrågar, preterite tillfrågade, supine tillfrågat, imperative tillfråga)

to ask, to consult (ask a question of, often regarding an opinion or something like willingness to take up a position)

Conjugation of tillfråga (weak)

	Active		Passive
Infinitive	tillfråga		tillfrågas
Supine	tillfrågat		tillfrågats
Imperative	tillfråga		—
Imper. plural¹	tillfrågen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	tillfrågar	tillfrågade	tillfrågas	tillfrågades
Ind. plural¹	tillfråga	tillfrågade	tillfrågas	tillfrågades
Subjunctive²	tillfråge	tillfrågade	tillfråges	tillfrågades
	Participles
Present participle	tillfrågande
Past participle	tillfrågad
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.