upphöjning

Swedish

Etymology

upphöja +‎ -ning (“-ing”)

Noun

upphöjning c

1. an elevation (in a landscape, on a surface, etc.)

   Synonym: förhöjning

   Antonyms: nedsänkning, fördjupning, sänka

   En kulle är en upphöjning i landskapet

   A hill is an elevation in the landscape

2. elevation, ascension, exaltation (to a higher rank or the like)

Declension

Declension of upphöjning
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	upphöjning	upphöjningen	upphöjningar	upphöjningarna
Genitive	upphöjnings	upphöjningens	upphöjningars	upphöjningarnas

References

• upphöjning in Svensk ordbok (SO)
• upphöjning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)