mög

See also: mog, moeg, and møg

Swedish

Etymology

From Old Norse mykr, myki. Cognate with Danish møg.

Pronunciation

• IPA^(key): /møːɡ/
• Rhymes: -øːɡ

Noun

mög n

1. (uncountable, colloquial, dialectal, Southern) dirt, junk, trash
   • 2008, “Värst på nyårsafton [Worst on New Year’s Eve]”, in Sydsvenskan‎^[1]:

     – Tänk så mycket mög du slänger ut i luften när du avfyrar en raket. Det är ju hela det periodiska systemet som går upp i luften under nyårsafton.

     – Imagine how much junk you release into the air when you fire a rocket. It's the whole periodic system that goes up in the air on New Year’s Eve.

   • 2014, Roland Rayner, “Skyfallet satte fart på de styrande [The rainfall got the government going]”, in Sydsvenskan‎^[2]:

     Istället väller det skitiga vattnet orenat ut i våra källare och ut i kanalerna tillsammans med allt annat mög som finns i ledningarna.

     Instead, the dirty water pours unfiltered into our basements and our canals along with all the other junk that is in the pipes.

Declension

Declension of mög
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	mög	möget	—	—
Genitive	mögs	mögets	—	—

Derived terms

• mögig

Interjection

mög

1. (colloquial, dialectal, Southern) crap

References

• mög in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)

Anagrams

• göm