söndring

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From söndra +‎ -ing.

Noun

[edit]

söndring c

  1. disunity, dissension, schism

Declension

[edit]
Declension of söndring 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative söndring söndringen söndringar söndringarna
Genitive söndrings söndringens söndringars söndringarnas
[edit]

See also

[edit]

Further reading

[edit]