härskara

Swedish

Etymology

här +‎ skara, like German Heerschar

Noun

härskara c

1. (dated) a host (of soldiers), an army

   I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade

   And suddenly there was with the angel a multitude of the heavenly host praising God, and saying (Luke 2:13)

Declension

Declension of härskara
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	härskara	härskaran	härskaror	härskarorna
Genitive	härskaras	härskarans	härskarors	härskarornas

References

• härskara in Svensk ordbok (SO)
• härskara in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)