återställa

Swedish

Etymology

åter +‎ ställa

Verb

återställa

1. to reset, to restore

Conjugation

Conjugation of återställa (weak)

	Active		Passive
Infinitive	återställa		återställas
Supine	återställt		återställts
Imperative	återställ		—
Imper. plural1	återställen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	återställer	återställde	återställs, återställes	återställdes
Ind. plural1	återställa	återställde	återställas	återställdes
Subjunctive2	återställe	återställde	återställes	återställdes
	Participles
Present participle	återställande
Past participle	återställd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• återställare
• återställning