överskrida

Swedish

Etymology

From över- +‎ skrida.

Verb

överskrida

1. to exceed; to be larger or better than something else
2. to exceed; to go beyond (some limit), surpass

Conjugation

Conjugation of överskrida (class 1 strong)

	Active		Passive
Infinitive	överskrida		överskridas
Supine	överskridit		överskridits
Imperative	överskrid		—
Imper. plural1	överskriden		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	överskrider	överskred	överskrids, överskrides	överskreds
Ind. plural1	överskrida	överskredo	överskridas	överskredos
Subjunctive2	överskride	överskrede	överskrides	överskredes
	Participles
Present participle	överskridande
Past participle	överskriden
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.