föregå
See also: foregå
Swedish
Etymology
Pronunciation
- Rhymes: -oː
Verb
föregå
- (transitive) to precede, to go before (something else)
- två grupper av fyra siffror med ett bindestreck emellan som föregås av bokstäverna ISSN och ett mellanslag
- two groups of four digits separated by a hyphen, preceded by the letters ISSN followed by a space
- två grupper av fyra siffror med ett bindestreck emellan som föregås av bokstäverna ISSN och ett mellanslag
- (intransitive) to take place
Conjugation
Conjugation of föregå (strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | föregå | föregås | ||
| Supine | föregått | föregåtts | ||
| Imperative | föregå | — | ||
| Imper. plural1 | föregån | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | föregår | föregick | föregås | föregicks |
| Ind. plural1 | föregå | föregicko | föregås | föregickos |
| Subjunctive2 | föregå | föregicke | föregås | föregickes |
| Participles | ||||
| Present participle | föregående | |||
| Past participle | föregången | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||