förlita

Swedish

Etymology

för- +‎ lita

Verb

förlita

1. to trust, to depend (upon something)

Conjugation

Conjugation of förlita (weak)

	Active		Passive
Infinitive	förlita		—
Supine	förlitat		—
Imperative	förlita		—
Imper. plural1	förliten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förlitar	förlitade	—	—
Ind. plural1	förlita	förlitade	—	—
Subjunctive2	förlite	förlitade	—	—
	Participles
Present participle	förlitande
Past participle	—
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• tillförlitlig