klargöra

Swedish

Etymology

klar +‎ göra

Pronunciation

• audio:

  (file)

Verb

klargöra

1. to clarify

Conjugation

Conjugation of klargöra (weak)

	Active		Passive
Infinitive	klargöra		klargöras
Supine	klargjort		klargjorts
Imperative	klargör		—
Imper. plural1	klargören		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	klargör	klargjorde	klargörs, klargöres	klargjordes
Ind. plural1	klargöra	klargjorde	klargöras	klargjordes
Subjunctive2	klargöre	klargjorde	klargöres	klargjordes
	Participles
Present participle	klargörande
Past participle	klargjord
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.