människa

See also: manniska

Swedish

Alternative forms

• mänska
• menniska (obsolete since 1889)

Etymology

From Old Swedish mænniskia, from Old Saxon mennisko, from the weak inflection of Proto-Germanic *manniskaz.

Pronunciation

• IPA^(key): /mɛnːɪɧa/

• audio:

  (file)

Noun

människa c

1. a human being
2. a person, people; (as a count)

   Tre människor skadades i olyckan

   Three people were injured in the accident.

Declension

Declension of människa
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	människa	människan	människor	människorna
Genitive	människas	människans	människors	människornas

Synonyms

• Homo sapiens

Related terms

medmänniska medmänsklig människoande människoansikte människoapa människoart människobarn människobild människoblivande människoblod människoboning människofientlig

människofigur människoföda människoförakt människogestalt människohaj människohand människohandel människohat människohatande människohatare människohav människohjärna

människohjärta människohop människohuvud människointresse människojakt människokropp människokunskap människokännare människokännedom människokärlek människoliknande människoliv

människomassa människomyller människooffer människoras människorov människorätt människoröst människosjäl människoskara människoskildring människosläkte människosmugglare

människosmuggling människoson människospillra människosyn människotyp människouppfattning människovarelse människovimmel människovän människovänlig människovärde människovärdig

människoålder människoälskare människoälskande människoätare människoätande människoöde mänsklig

References

• människa in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)