rättsinnighet

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From rättsinnig +‎ -het.

Noun

[edit]

rättsinnighet c

  1. fair-mindedness
    Synonym: rättsinne

Declension

[edit]
Declension of rättsinnighet 
Uncountable
Indefinite Definite
Nominative rättsinnighet rättsinnigheten
Genitive rättsinnighets rättsinnighetens

Further reading

[edit]