ringakta

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

ringa (insignificant) +‎ akta (value; esteem; regard). Compare Danish ringeagte, German geringachten, geringschätzen.

Verb

[edit]

ringakta (present ringaktar, preterite ringaktade, supine ringaktat, imperative ringakta)

  1. disrespect, disparage

Conjugation

[edit]

Derived terms

[edit]
[edit]

References

[edit]