trötta

See also: trotta

Swedish

Pronunciation

• Audio

  (file)

Adjective

trötta

1. inflection of trött:
   1. definite singular
   2. plural

Verb

trötta (present tröttar, preterite tröttade, supine tröttat, imperative trötta)

1. to tire (someone), to make (someone) tired

Conjugation

Conjugation of trötta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	trötta		tröttas
Supine	tröttat		tröttats
Imperative	trötta		—
Imper. plural1	trötten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	tröttar	tröttade	tröttas	tröttades
Ind. plural1	trötta	tröttade	tröttas	tröttades
Subjunctive2	trötte	tröttade	tröttes	tröttades
	Participles
Present participle	tröttande
Past participle	tröttad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• tröttna
• tryta

Further reading

• trötta in Svensk ordbok.