återkalla
Jump to navigation
Jump to search
Swedish[edit]
Etymology[edit]
Verb[edit]
återkalla (present återkallar, preterite återkallade, supine återkallat, imperative återkalla)
- recall (request or order someone or something to return, also of product recalls and the like)
- revoke (a decision or the like)
Conjugation[edit]
Conjugation of återkalla (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | återkalla | återkallas | ||
| Supine | återkallat | återkallats | ||
| Imperative | återkalla | — | ||
| Imper. plural1 | återkallen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | återkallar | återkallade | återkallas | återkallades |
| Ind. plural1 | återkalla | återkallade | återkallas | återkallades |
| Subjunctive2 | återkalle | återkallade | återkalles | återkallades |
| Participles | ||||
| Present participle | återkallande | |||
| Past participle | återkallad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Derived terms[edit]
- oåterkallelig (“irrevocable”)