fågel

Swedish

Alternative forms

• fogel

Etymology

From Old Swedish fughl, foghl, from Old Norse fogl, from Proto-Germanic *fuglaz. Cognate with English fowl and German Vogel. In the mid 19th century, the spelling fogel was common, but SAOL 6 (1889) lists the spelling as fågel only.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈfoːɡəl/, /ˈfoːɡɛl/

• audio:

  (file)

Noun

fågel c

1. (zoology) a bird

Declension

Declension of fågel
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	fågel	fågeln	fåglar	fåglarna
Genitive	fågels	fågelns	fåglars	fåglarnas

Related terms

• alkfågel
• flyttfågel
• fågelart
• fågelbo
• fågelbur
• fågelbär
• fågelbössa
• fågelfri
• fågelfängare
• fågelhandel
• fågelhandlare
• fågelhund
• fågelinfluensa
• fågelkung
• fågellek
• fågellim
• fågelperspektiv
• fågelpipa
• fågelskrämma
• fågelskytt
• fågelskådare
• fågelsång
• fågelvinge
• fågelväg
• fågelvägen
• fåglalåt
• paradisfågel

 

Descendants

• → Finnish: fogeli (Helsinki)

Further reading

• fågel in Svensk ordbok.
• Fågel in Svenska Akademiens ordlista öfver svenska språket (6th ed., 1889)
• fågel in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)