dysterkvist
Jump to navigation
Jump to search
Swedish[edit]
Etymology[edit]
From dyster (“gloomy”) + kvist (“twig”). Used at least since 1887. Included in SAOL from edition 11 (1986). The word feels like a surname, as Swedish surnames may end -kvist; the literal meaning (twig) is not important.
Pronunciation[edit]
Noun[edit]
dysterkvist c
- (colloquial) A person prone to sadness and gloom.
- Antonym: muntergök
- När vädret är kallt och rått blir du alltid en sån dysterkvist.
- When the weather is cold and wet you always become really gloomy.
Declension[edit]
| Declension of dysterkvist | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | dysterkvist | dysterkvisten | dysterkvistar | dysterkvistarna |
| Genitive | dysterkvists | dysterkvistens | dysterkvistars | dysterkvistarnas |
References[edit]
- dysterkvist in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- Theodor Hjelmqvist, Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan (1903), p. 333