Jump to content

försmäkta

From Wiktionary, the free dictionary

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

Derived from Middle Low German vorsmechten. By surface analysis, för- +‎ smäkta. Cognate of Danish forsmægte, German verschmachten.

Verb

[edit]

försmäkta (present försmäktar, preterite försmäktade, supine försmäktat, imperative försmäkta)

  1. languish

Conjugation

[edit]
Conjugation of försmäkta (weak)
active passive
infinitive försmäkta
supine försmäktat
imperative försmäkta
imper. plural1 försmäkten
present past present past
indicative försmäktar försmäktade
ind. plural1 försmäkta försmäktade
subjunctive2 försmäkte försmäktade
present participle försmäktande
past participle försmäktad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

[edit]