förstöra

See also: förstora

Swedish

Etymology

för- +‎ störa

Pronunciation

• IPA^(key): /fœʂʈœːra/

• audio

  (file)

Verb

förstöra

1. to break, to demolish; to (deliberately) make something cease working

Conjugation

Conjugation of förstöra (weak)

	Active		Passive
Infinitive	förstöra		förstöras
Supine	förstört		förstörts
Imperative	förstör		—
Imper. plural1	förstören		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förstör	förstörde	förstörs, förstöres	förstördes
Ind. plural1	förstöra	förstörde	förstöras	förstördes
Subjunctive2	förstöre	förstörde	förstöres	förstördes
	Participles
Present participle	förstörande
Past participle	förstörd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• förstörare
• förstörelse
• förstöring