jämna

See also: jamna

Swedish

Etymology

From Old Swedish iæmna.

Pronunciation

• Audio

  (file)

Adjective

jämna

1. inflection of jämn:
   1. definite singular
   2. plural

Verb

jämna (present jämnar, preterite jämnade, supine jämnat, imperative jämna)

1. to flatten, to level, to equalize

Conjugation

Conjugation of jämna (weak)

	Active		Passive
Infinitive	jämna		jämnas
Supine	jämnat		jämnats
Imperative	jämna		—
Imper. plural1	jämnen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	jämnar	jämnade	jämnas	jämnades
Ind. plural1	jämna	jämnade	jämnas	jämnades
Subjunctive2	jämne	jämnade	jämnes	jämnades
	Participles
Present participle	jämnande
Past participle	jämnad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• jämna med marken
• jämna ut
• utjämna

References

• jämna in Svensk ordbok (SO)
• jämna in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• jämna in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)