kavla upp ärmarna
Jump to navigation
Jump to search
Swedish[edit]
Etymology[edit]
From kavla upp (“roll up”) + ärmarna (“one's sleeves”).
Verb[edit]
kavla upp ärmarna (present kavlar upp ärmarna, preterite kavlade upp ärmarna, supine kavlat upp ärmarna, imperative kavla upp ärmarna)
- to roll up one's sleeves (literally)
- (idiomatic) to roll up one's sleeves (prepare to work)
Conjugation[edit]
Conjugation of kavla (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | kavla upp ärmarna | — | ||
| Supine | kavlat upp ärmarna | — | ||
| Imperative | kavla upp ärmarna | — | ||
| Imper. plural1 | kavlen upp ärmarna | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | kavlar upp ärmarna | kavlade upp ärmarna | — | — |
| Ind. plural1 | kavla upp ärmarna | kavlade upp ärmarna | — | — |
| Subjunctive2 | kavle upp ärmarna | kavlade upp ärmarna | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | — | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||