lämna

See also: Lamna

Swedish

Alternative forms

• lemna (obsolete)

Etymology

From earlier lemna, from Old Swedish limna, lifna, from Old Norse lifna, inchoative of Proto-Germanic *lībaną (“to remain, to be left”), from Proto-Indo-European *leyp-.

Pronunciation

• audio

  (file)

Verb

lämna (present lämnar, preterite lämnade, supine lämnat, imperative lämna)

1. to leave; to not take away with oneself but leave as available for others; to deposit
2. to leave; to transfer responsibility or attention (to)
3. (transitive) to leave; to depart from

Conjugation

Conjugation of lämna (weak)

	Active		Passive
Infinitive	lämna		lämnas
Supine	lämnat		lämnats
Imperative	lämna		—
Imper. plural1	lämnen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	lämnar	lämnade	lämnas	lämnades
Ind. plural1	lämna	lämnade	lämnas	lämnades
Subjunctive2	lämne	lämnade	lämnes	lämnades
	Participles
Present participle	lämnande
Past participle	lämnad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Derived terms

• avlämna
• efterlämna
• inlämna

• lämning
• tillämna
• utelämna

• utlämna
• återlämna
• överlämna

References

• lämna in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• lämna in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)

Anagrams

• anmäl