lärft

Definition from Wiktionary, the free dictionary
Jump to: navigation, search

Swedish[edit]

Etymology[edit]

Used in Old Swedish, as läript and similar forms, presumably a non-attested compound lin ‎(flax) +‎ ript ‎(cloth) corresponding to Danish lærred.[1]

Noun[edit]

lärft n, c[2]

  1. linen, linen cloth[3][4]

Declension[edit]

Inflection of lärft 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative lärft lärften lärfter lärfterna
Genitive lärfts lärftens lärfters lärfternas
Inflection of lärft 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative lärft lärftet lärfter lärfterna
Genitive lärfts lärftets lärfters lärfternas

Usage notes[edit]

  • SAOL lists the word as common gender. SAOB says common or neutral.
  • Compounds are often made with -s- (e.g. lärftsartad) but can also be without (e.g. lärftartad).

Synonyms[edit]

Related terms[edit]

References[edit]

  1. ^ lärft in Svenska Akademiens ordbok online.
  2. ^ lärft in Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket (13th ed., online)
  3. ^ lärft in Albert Montgomery, Svensk-engelsk ordbok (1914)
  4. ^ lärft in Victor Emanuel Öman, Svensk-engelsk hand-ordbok (1872)