oförrätt

Swedish

Etymology

From Old Swedish oforrætter, from Middle Low German unvorrechten, unvorrechtinge.

Noun

oförrätt c

1. injustice, wrongdoing, affront, violation

   Synonym: orättvisa

Declension

Declension of oförrätt

		nominative	genitive
singular	indefinite	oförrätt	oförrätts
	definite	oförrätten	oförrättens
plural	indefinite	oförrätter	oförrätters
	definite	oförrätterna	oförrätternas

See also

• förorätta

References

• oförrätt in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• oförrätt in Svensk ordbok (SO)
• oförrätt in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)