omständighet

Definition from Wiktionary, the free dictionary
Jump to: navigation, search

Swedish[edit]

Noun[edit]

omständighet c

  1. circumstance

Declension[edit]

Declension of omständighet 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative omständighet omständigheten omständigheter omständigheterna
Genitive omständighets omständighetens omständigheters omständigheternas