simultanförmåga

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

simultan (simultaneous) +‎ förmåga (ability)

Noun

[edit]

simultanförmåga c

  1. (degree of) ability to multitask
    Synonym: simultankapacitet
    Jag har kass simultanförmåga
    I'm really bad at multitasking

Declension

[edit]
Declension of simultanförmåga 
Uncountable
Indefinite Definite
Nominative simultanförmåga simultanförmågan
Genitive simultanförmågas simultanförmågans

References

[edit]