spågumma
Swedish
[edit]
Etymology
[edit]spå (“foretell”) + gumma (“old woman”)
Noun
[edit]spågumma c
- synonym of spåkvinna (“fortune-teller, diviner”) (and old)
Declension
[edit]| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | spågumma | spågummas |
| definite | spågumman | spågummans | |
| plural | indefinite | spågummor | spågummors |
| definite | spågummorna | spågummornas |