träffa
Swedish
Etymology
Borrowed from German treffen, from Proto-Germanic *drepaną.
Pronunciation
audio: (file)
Verb
träffa (present träffar, preterite träffade, supine träffat, imperative träffa)
Conjugation
Conjugation of träffa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | träffa | träffas | ||
| Supine | träffat | träffats | ||
| Imperative | träffa | — | ||
| Imper. plural1 | träffen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | träffar | träffade | träffas | träffades |
| Ind. plural1 | träffa | träffade | träffas | träffades |
| Subjunctive2 | träffe | träffade | träffes | träffades |
| Participles | ||||
| Present participle | träffande | |||
| Past participle | träffad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||