färg

See also farg

Swedish

Picture dictionary

röd

orange

gul

grön

blå

violett

svart

grå

vit

Click on labels in the image

Etymology

From Old Swedish færgha, from Middle Low German verwe or varwe. Cognate with German Farbe, Dutch verf and Norwegian farge.

Pronunciation

• IPA: /fɛrj/

• audio

  (file)

Noun

färg c

1. colour; the spectral composition of visible light
2. colour; perceived or named class of colours (1)
3. colour; human skin tone
4. colour; colour television
5. (physics) colour; property of quarks
6. suit; card game category
7. dye, colourant

Declension

Declension of färg

	singular		plural
Common	indefinite	definite	indefinite	definite
nominative	färg	färgen	färger	färgerna
genitive	färgs	färgens	färgers	färgernas

Related terms

• colour: färga, färgblind, färgblindhet, färg-TV, färgladdning, fyrfärgstryck
• suit: följa färg, alternerande färg

Synonyms

skin tone: hudfärg