sannfärdighet

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From sannfärdig +‎ -het.

Noun

[edit]

sannfärdighet c (uncountable)

  1. truthfulness
    Antonym: osannfärdighet

Declension

[edit]
Declension of sannfärdighet 
Uncountable
Indefinite Definite
Nominative sannfärdighet sannfärdigheten
Genitive sannfärdighets sannfärdighetens

Further reading

[edit]