öppna

See also: oppnå

Swedish

Etymology

From Old Norse opna, öppen +‎ -a.

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Adjective

öppna

1. (deprecated template usage) inflection of öppen:
   1. definite singular
   2. plural

Verb

öppna (present öppnar, preterite öppnade, supine öppnat, imperative öppna)

1. to open (make something accessible)
2. to become open
3. to open; to begin conducting business

Conjugation

Conjugation of öppna (weak)

	Active		Passive
Infinitive	öppna		öppnas
Supine	öppnat		öppnats
Imperative	öppna		—
Imper. plural1	öppnen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	öppnar	öppnade	öppnas	öppnades
Ind. plural1	öppna	öppnade	öppnas	öppnades
Subjunctive2	öppne	öppnade	öppnes	öppnades
	Participles
Present participle	öppnande
Past participle	öppnad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• öppnare
• öppning