överföra
Swedish
Etymology
From över- + föra, like German übertragen.
Verb
överföra (present överför, preterite överförde, supine överfört, imperative överför)
Conjugation
Conjugation of överföra (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | överföra | överföras | ||
| Supine | överfört | överförts | ||
| Imperative | överför | — | ||
| Imper. plural1 | överfören | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | överför | överförde | överförs, överföres | överfördes |
| Ind. plural1 | överföra | överförde | överföras | överfördes |
| Subjunctive2 | överföre | överförde | överföres | överfördes |
| Participles | ||||
| Present participle | överförande | |||
| Past participle | överförd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||