förehålla

Swedish

Etymology

före +‎ hålla

Verb

förehålla

1. to remind and blame, to reprove, to remonstrate (a person about something)

   Hans slarv förehölls honom or Han förehölls sitt slarv

   He was blamed for his neglect

   Men när han hade förehållit Herodes, landsfursten, hans synd i fråga om hans broders hustru Herodias och förehållit honom allt det onda som han eljest hade gjort

   But Herod the tetrarch, being reproved by him for Herodias his brother Philip's wife, and for all the evils which Herod had done (Luke 3:19)

Conjugation

Conjugation of förehålla (class 7 strong)

	Active		Passive
Infinitive	förehålla		förehållas
Supine	förehållit		förehållits
Imperative	förehåll		—
Imper. plural1	förehållen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förehåller	förehöll	förehålls, förehålles	förehölls
Ind. plural1	förehålla	förehöllo	förehållas	förehöllos
Subjunctive2	förehålle	förehölle	förehålles	förehölles
	Participles
Present participle	förehållande
Past participle	förehållen
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

• förhålla
• förbehålla

References

• förehålla in Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (8th ed., 1923)