friskriva

Swedish

Etymology

Compound of fri +‎ skriva.

Verb

friskriva (present friskriver, preterite friskrev, supine friskrivit, imperative friskriv)

1. (reflexive) waive

   Han friskrev sig från ansvar.

   He waived responsibility.

Conjugation

Conjugation of friskriva (class 1 strong)

	Active		Passive
Infinitive	friskriva		friskrivas
Supine	friskrivit		friskrivits
Imperative	friskriv		—
Imper. plural1	friskriven		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	friskriver	friskrev	friskrivs, friskrives	friskrevs
Ind. plural1	friskriva	friskrevo	friskrivas	friskrevos
Subjunctive2	friskrive	friskreve	friskrives	friskreves
	Participles
Present participle	friskrivande
Past participle	friskriven
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• friskrivning

Further reading

• friskriva in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• friskriva sig in Svensk ordbok (SO)