hänrycka
Jump to navigation
Jump to search
Swedish
[edit]Etymology
[edit]hän (“away”) + rycka (“pull, yank”)
Verb
[edit]hänrycka (present hänrycker, preterite hänryckte, supine hänryckt, imperative hänryck)
Conjugation
[edit]Conjugation of hänrycka (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | hänrycka | hänryckas | ||
| Supine | hänryckt | hänryckts | ||
| Imperative | hänryck | — | ||
| Imper. plural1 | hänrycken | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | hänrycker | hänryckte | hänrycks, hänryckes | hänrycktes |
| Ind. plural1 | hänrycka | hänryckte | hänryckas | hänrycktes |
| Subjunctive2 | hänrycke | hänryckte | hänryckes | hänrycktes |
| Participles | ||||
| Present participle | hänryckande | |||
| Past participle | hänryckt | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||