påbörja

Swedish

Etymology

på +‎ börja

Verb

påbörja (present påbörjar, preterite påbörjade, supine påbörjat, imperative påbörja)

1. to start (a project), to begin

Conjugation

Conjugation of påbörja (weak)

	Active		Passive
Infinitive	påbörja		påbörjas
Supine	påbörjat		påbörjats
Imperative	påbörja		—
Imper. plural1	påbörjen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	påbörjar	påbörjade	påbörjas	påbörjades
Ind. plural1	påbörja	påbörjade	påbörjas	påbörjades
Subjunctive2	påbörje	påbörjade	påbörjes	påbörjades
	Participles
Present participle	påbörjande
Past participle	påbörjad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.