pågripe

Norwegian Bokmål

Etymology

From på +‎ gripe

Verb

pågripe (imperative pågrip, present tense pågriper, passive pågripes, simple past pågrep or pågreip, past participle pågrepet, present participle pågripende)

1. to arrest, apprehend (someone)

Synonyms

• arrestere

Derived terms

• pågripelse

References

• “pågripe” in The Bokmål Dictionary.