sammanhangslös

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From sammanhang +‎ -s- +‎ -lös.

Adjective

[edit]

sammanhangslös (comparative mer sammanhangslös, superlative mest sammanhangslös)

  1. contextless

Declension

[edit]
Inflection of sammanhangslös
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular sammanhangslös mer sammanhangslös mest sammanhangslös
Neuter singular sammanhangslöst mer sammanhangslöst mest sammanhangslöst
Plural sammanhangslösa mer sammanhangslösa mest sammanhangslösa
Masculine plural3 sammanhangslöse mer sammanhangslösa mest sammanhangslösa
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 sammanhangslöse mer sammanhangslöse mest sammanhangslöse
All sammanhangslösa mer sammanhangslösa mest sammanhangslösa
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

Derived terms

[edit]

Further reading

[edit]