självförakt

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

själv +‎ förakt

Noun

[edit]

självförakt n

  1. self-contempt

Declension

[edit]
Declension of självförakt 
Uncountable
Indefinite Definite
Nominative självförakt självföraktet
Genitive självförakts självföraktets

References

[edit]