trycka

Swedish

Etymology

From Old Swedish þrykkia, from Old Norse *þrykkia, from Proto-Germanic *þrukjaną, from Proto-Indo-European *ter-.

Pronunciation

• audio:

  (file)

Verb

trycka (present trycker, preterite tryckte, supine tryckt, imperative tryck)

1. to print; to copy something on a surface
2. apply pressure
3. to push, to press

   För att stänga av programmet, tryck på Alt+F4

   To shut down the programme, press Alt+F4

   Du kan inte dra för att öppna den dörren, du måste trycka

   You can't pull to open that door, you got to push.

4. to be a mental burden

Conjugation

Conjugation of trycka (weak)

	Active		Passive
Infinitive	trycka		tryckas
Supine	tryckt		tryckts
Imperative	tryck		—
Imper. plural1	trycken		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	trycker	tryckte	trycks, tryckes	trycktes
Ind. plural1	trycka	tryckte	tryckas	trycktes
Subjunctive2	trycke	tryckte	tryckes	trycktes
	Participles
Present participle	tryckande
Past participle	tryckt
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Usage notes

In the spoken language the past tense forms tröck(s) are also used regionally.