trycka

Swedish

Etymology

From Old Swedish þrykkia, from Old Norse *þrykkia, from Proto-Germanic *þrukjaną, from Proto-Indo-European *ter-.

Pronunciation

• audio

  (file)

Verb

trycka (present trycker, preterite tryckte, supine tryckt, imperative tryck)

1. to print; to copy something on a surface
2. apply pressure
3. to push, to press

   För att stänga av programmet, tryck på Alt+F4

   To shut down the programme, press Alt+F4

   Du kan inte dra för att öppna den dörren, du måste trycka

   You can't pull to open that door, you got to push.

4. to be a mental burden

Conjugation

Conjugation of trycka (weak)

	Active	Passive
Infinitive	trycka	tryckas
Present tense	trycker	trycks , tryckes
Past tense	tryckte	trycktes
Supine	tryckt	tryckts
Imperative	tryck	—
Present participle	tryckande
Past participle	tryckt

Usage notes

In the spoken language the past tense forms tröck(s) are also used regionally.