tvångsförflytta

Swedish

Etymology

Compound of tvång +‎ -s- +‎ förflytta.

Verb

tvångsförflytta (present tvångsförflyttar, preterite tvångsförflyttade, supine tvångsförflyttat, imperative tvångsförflytta)

1. displace, forcibly resettle

Conjugation

Conjugation of tvångsförflytta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	tvångsförflytta		tvångsförflyttas
Supine	tvångsförflyttat		tvångsförflyttats
Imperative	tvångsförflytta		—
Imper. plural1	tvångsförflytten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	tvångsförflyttar	tvångsförflyttade	tvångsförflyttas	tvångsförflyttades
Ind. plural1	tvångsförflytta	tvångsförflyttade	tvångsförflyttas	tvångsförflyttades
Subjunctive2	tvångsförflytte	tvångsförflyttade	tvångsförflyttes	tvångsförflyttades
	Participles
Present participle	tvångsförflyttande
Past participle	tvångsförflyttad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• tvångsförflyttning

Further reading

• tvångsförflytta in Svenska Akademiens ordböcker