uppstå
Swedish
Etymology
Pronunciation
- Rhymes: -oː
Verb
uppstå
- to stand up, to rise (from the dead)
- Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå
- Whom God hath raised up, having loosed the pains of death (Acts 2:24)
- Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå
- to result, to arise
- Krisen uppstod efter en period av relativ stabilitet.
- The crisis arose after a period of relative stability.
- Krisen uppstod efter en period av relativ stabilitet.
Conjugation
Conjugation of uppstå (strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | uppstå | — | ||
| Supine | uppstått | — | ||
| Imperative | uppstå | — | ||
| Imper. plural1 | uppstån | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | uppstår | uppstod | — | — |
| Ind. plural1 | uppstå | uppstodo | — | — |
| Subjunctive2 | uppstå | uppstode | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | uppstående | |||
| Past participle | uppstånden | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||